Lighthouse

1 Vem är lik den vise, och vem förstår att så uttyda en sak? Visheten gör människans ansikte ljust, genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn. 2 Jag säger er: Akta på konungens bud, ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud. 3 Förhasta …

1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen? Predikaren, 7 Kapitlet Sorg och glädje, rättfärdighet och orättfärdighet, vishet, kvinnors ondska …

1 Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det, 2 när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt …

1 Var icke obetänksam med din mun, och låt icke ditt hjärta förhasta sig med att uttala något ord inför Gud. Gud är ju i himmelen, och du är på jorden; låt därför dina ord vara få. 2 Ty tanklöshet har med sig mångahanda besvär, och en dåres röst har …

1 Och ytterligare såg jag på alla de våldsgärningar som förövas under solen. Jag såg förtryckta fälla tårar, och ingen fanns, som tröstade dem; jag såg dem lida övervåld av sina förtryckares hand, och ingen fanns, som tröstade dem. 2 Då prisade jag de döda, som redan hade fått dö, …

1 Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund. 2 Födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid. 3 Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, …

1 Jag sade i mitt hjärta: »Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar.» Men se, också detta var fåfänglighet. 2 Jag måste säga om löjet: »Det är dårskap», och om glädjen: »Vad gagnar den till?» 3 I mitt hjärta begrundade jag huru jag skulle …

1 Detta är predikarens ord, Davids sons, konungens i Jerusalem. 2 Fåfängligheters fåfänglighet! säger Predikaren. Fåfängligheters fåfänglighet! Allt är fåfänglighet! 3 Vad förmån har människan av all möda som hon gör sig under solen? 4 Släkte går, och släkte kommer, och jorden står evinnerligen kvar. 5 Och solen går upp, …

1 Och Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga, gent emot Jeriko. Och HERREN lät honom se hela landet: Gilead ända till Dan, 2 och hela Naftali och Efraims och Manasses land, och hela Juda land, ända till Västra havet, 3 och Sydlandet och …

1 Och detta är den välsignelse gudsmannen Mose gav Israels barn före sin död; 2 han sade: »HERREN kom från Sinai, och från Seir gick hans sken upp för dem; man kom fram i glans från berget Paran, ut ur hopen av mångtusen heliga; på hans högra sida brann i …